IK1 i Veddige

I fredags eftermiddag begav vi oss mot Varberg. Egentligen hade vi först tänkt att åka till Bråfors som ligger bra mycket närmare, men det var så förskräckligt överbokat, så chansen att komma med i startlistan med båda hundarna (om än någon!) kändes liten. Men i Varberg hade de gott om plats, och då kändes det värt att åka alla milen för att få starta båda!

Jag hade hittat ett boende vid kusten, bara någon mil i från tävlingsplatsen, så när vi kom fram (efter en närande middag på Burger King) gick vi en lång kvällspromenad med hundarna längs havet, jättemysigt!

varberg1

Första tävlingsdagen var det Majken som gick först ut. Det kändes lite svajigt redan innan, då vi sett ekipagen före oss haft stora problem med fåren. De var förfärligt springiga, och verkade inte ha en tanke på att stanna förrän vid världens ände. Vi lyckades ta oss runt fram till delningen, dock med några missade grindar, men sen var det stopp och poängen tog slut. Jag gjorde misstaget att tro att fåren var flyktiga, men de älskade oss människor och hade de väl förankrat sig följde de antingen efter dig eller gick inte att få ur fläcken, än mindre att dela. Svårt!

Majken hade också lite för högt tempo för dagen, hon kände av fårens flyktighet och istället för att sänka sitt tempo höll hon ut mer och mer och kom alldeles för långt bort för att kunna komma in i tid. Så nu har vi ännu en träningsuppgift att ta oss an!

Däremot är jag jättenöjd över hennes styrbarhet i upptag och framdrivning, det har vi ju tränat mycket på fram till tävlingen. Hon lyssnade på mina visslor, även fast fåren var på väg bort i all hast. Hon gjorde sitt bästa med sin orutin i tävlingssammanhang, och det är jag nöjd och glad för! Det var som sagt inte så lätt…

IMG_1265
Vi står startklara vid pinnen!

Dom här fåren var ju mer Dolfans kopp te! Vi gjorde nog i och för sig dagens snabbaste runda, men han höll dom så pass under kontroll att vi kom runt med ett par missade framdrivningsgrindar. Inga linjer att tala om, det fanns inte så mycket chans till det. Vid delningen vet jag inte om jag hade lite flax eller var bättre förberedd och inte lät dom komma för nära, för vips hade jag en lucka, Dolph låg förberedd nära och bra och kom in fint. Fållan gick också utan problem, och eftersom vi var några av de få som slutförde hela sin runda kom vi fyra!  Kan ju inte vara annat än nöjd med vår prestation!

När vi kört vår sista runda för dagen satte vi oss i bilen och åkte till Ullared. Jag är fortfarande lite häpen över att Ian följde med utan knussel, det är inte riktigt hans melodi! 😀

Tyvärr fick vi vår tid kapad ganska rejält, då vi på vägen dit satt på första parkett till en singelolycka i mötande trafik. En farbror kom ner i diket, och efter många slängturer upp och ner på vägen, en studs på en traktoröverfart for han upp på ett skyddsräcke i hög hastighet. Vi stannade kvar och ringde 112 och gjorde vårt bästa till brandkåren kom och tog över. Otäckt var bara förnamnet, det var nära han studsade över på vår sida!

Nu har jag varit förskonad från ganska mycket när det gäller olyckor och sånt, men vid några tillfällen har jag varit närvarande. Och mycket kan man säga om vår sjukvård, men när det gäller trauma och olyckor är jag imponerad över vad snabbt de är på plats och hur det inte snålas med resurser! Farbrorn och hans fru fick kvick hjälp ut i form av en uppklippt bil, ambulansen kom snabbt på plats och förhoppningsvis var det inget allvarligt med hans rygg.

Vi själva stod och väntade i en halvtimme på polisen för att svara på några frågor…

Så det blev bara en trekvart i affären, men vi lyckades göra av med lite pengar ändå. Är nästan glad att vi inte hade mer tid, för man skulle kunna köpa rätt mycket! Det var kul att ha varit där i alla fall, jag kom hem med lite kläder och massa godis. Och en hundfilt!

Efter Ullared åkte vi till Varberg, tog en promenad vid fästningen, lät hundarna bada och åt middag på Societeten. Fast nu för tiden är det visst någon slags Bodega, tänk vad saker och ting kan förändras? Helt okej fish ´n chips i alla fall, och efter en intensiv dag blev det bingen med besked!

varberg2

Tävlingens andra dag kunde man ju hoppas att fåren lugnat ner sig lite, men det hade dom ju inte. Majken gjorde mycket bättre ifrån sig än gårdagen, fina linjer och styrde dom fint i ett lugnare tempo. Själv fick jag helt enkelt inte isär fåren vid delningen igen, det var väldigt frustrerande. Hur jag än gjorde trampade de mig på fötterna, och jag var kanske lite för mesig och skulle tagit några poängavdrag och smällt isär dom och fått gå vidare till fållan. Ändå glad över det förbättrade tempot, och det syntes på de poäng vi skrapade ihop fram till delningen!

Då Dolph gick sin runda vet jag inte vad som hände. Hans grupp var helt hialös och rusade helt okontrollerat hit och dit, ibland till och med emot hunden! Jag såg ingen logik alls. Så när vi missat andra grinden och fåren försvann ner åt ett hörn som inte en enda grupp besökt under hela helgen gav jag upp. Det kanske var lite andefattigt av mig, men han blev fastfrusen och vågade inte röra sig med risk för att sätta dom i sken ännu en gång, så det kändes inte så roligt helt enkelt. Ibland får man ju grupper som inte funkar, och idag var det vår tur!

Nu ser vi fram emot Myre, där har vi också kommit med båda dagarna! Hoppas få till nåt pass i veckan, vet inte om vi kommer hinna förbättra så värst mycket på några dagar. Men vi behöver rutin, så jag är glad att jag anmält. Mycket närmare också! Zzzzz, är lite trött idag efter dryga 100 mil i bilen…

Vi ses!

Familjen Gustafsson

Annonser

One thought on “IK1 i Veddige

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: