Det tar sig…

…sa mordbrännar´n! Dolphs rädsla för balanshindren har ju fördröjt vår agilitypremiär rätt ordentligt. Det har ju känts ganska lökigt att bara åka runt och tävla hoppklasser, liksom? Men vi har inte legat på latsidan (nåja) med träningen, och nu känns det som att den gett resultat. Det är ju fortfarande rätt lusigt tempo på allt, men det är jag inte så orolig för. Han brukar mörsa på för kung och fosterland när han känner sig säker på sin sak, och den anslagstiden är bäst att inte skynda på! Bara till att bida sin tid, och plötsligt så händer det…
Idag hyrde jag en timme i Hundsporthallen i Väsby åt mig och hundarna, och här är beviset att det nu funkar riktigt bra! Och notera fyrfotasprånget efter A-hindret! Lilla Dolfsepusset…heart

Majken tränar på riktigt bra, hon har inte samma eftertänksamma ådra som Dolph. Nu är det mest hinderinlärning, och jag tycker vi kommit skapligt långt med våra kontaktfält. Om jag får till lite mer vinterträning så hoppas jag komma till start med henne till våren. Börjar sakna agilityn/tävlingar/kompisar/husvagnslivet så smått, det skulle vara roligt att komma ut lite igen. Och förhoppningsvis kunna kombinera det med vallningen på ett bra sätt, men det är väl en utopi. ”Life is a box of Chocolate” in my ass! Jag har alldeles för mycket choklad att välja på för att det ska vara nyttigt för mig! 😀

Vi ses!

Familjen Gustafsson

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: