Inget Frövi för oss

Jag chickade ur! Såg inte fram emot utsikterna att bo i husvagn medan 35-50 millimeter regn strilade ner. Blöta hundar, hala planer och tidiga morgnar i samband med  klass 1-varning i oväder plus nackspärr/migrän gjorde att jag stannade hemma. Och så latmasken förstås! Har väl levt lite på gränsen till vad jag orkar på sistone med jobb och annat, så det är faktiskt riktigt skönt att vara hemma. Sände allra ödmjukast iväg en optimistisk förfrågan om att få efteranmäla på SSBK på söndag, och fick sent omsider svar att det gick bra! Frågan är ju alltid fri, och nu får vi två lopp att springa i helgen i alla fall. Kul!

Vi har inte sysselsatt oss med speciellt mycket, det senaste vallpasset var i torsdags i Åkersberga.  Dolph imponerade stort genom att dolt hämta flocken med runt femtio får. De försvann in i en skogsdunge när de såg vad som var i görningen,  jag såg inte alls vad han sysslade med utom att han kom med allihop under väldigt kontrollerade former. Sen fastnade dom i kanten av dungen och ville inte gå ner på fältet men han tvålade loss dom galant, han såg urstark ut!

De är inte så invallade, och alltså inte helt lätta ibland. Förra gången fixade han det tillsammans med Eowyn, men nu gjorde han det faktiskt själv! Det är bra för honom att bli lite ifrågasatt, alla får är ju inte som mina. När vi delade av en vallgrupp fick vi först med en förskräckligt elak  tant som Malin sorterade bort. Jag och Dolph föste bort henne och hennes lamm mot den stora flocken, och hon kom farande flera gånger! Då backade han, men gick sedan tillbaka höll sin mark. Många tycker säkert att det är lite mesigt, och det är väl kanske så. Själv  tycker jag det är jättebra, det tyder på en viss självbevarelsedrift! Eftersom jag inte har honom till nåt annat än nöjesvallning vill jag inte ha honom skadad, så jag ser hellre att han backar än att bli stångad. Jag hjälpte honom självklart, och tillsammans fick vi henne på andra tankar.

Majken fick fösa lite i 25:an, och hon är ju verkligen en bussig liten hund! Jag kan enkelt reglera hennes hastighet med rösten, och än så länge styr jag henne med rövklappar min position, och hon ändrar riktning i en fin båge utan att släppa fåren. Så nu ska vi börja träna höger och vänster! Jag borde också träna visslor med Dolph, men trots två(!) visselkurser behärskar jag inte den där sabla pipan! Det är väldigt stundomsinnat om det kommer ut några läten.  Ibland låter det förträffligt men inte alltför sällan kommer det bara nåt gurgel eller nåt halvkvävt kvack. Jag är ju duktig på att busvissla, funderar på att göra det istället?

Vi ses!

Familjen Gustafsson

Annonser

One thought on “Inget Frövi för oss

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: