Skansenakvariet

När vi skott klart idag fick vi förmånen att besöka Skansenakvariet, stallpersonalen ordnade så vi fick gå förbi entrén! Verkligen tacksamt. Och idag hade jag fixat lunchlådor (gissa vad? Jo, köttbullar…)  som vi slevade i oss innan vi gick. Så nu hade vi gott om tid att gå runt, och det behövdes. Vilket spännande ställe!  

Mest coolt tyckte jag Lemurstället var, man fick gå inne i deras inhägnad. De klättrade omkring på trappräcken och satt och åt obehindrat runt oss människor.  Väldigt speciell känsla att ha dom så nära inpå.

Vi klappade ormar och kollade på fiskar, men längst fastnade vi vid krokodilerna. Dom pratade hon om redan igår, och det är fascinerande djur. Sötast var en nykläckt babianbebis, den väckte ömma känslor hos alla! 😀

Men den största behållningen för Leoni var nog att en av påfågeltupparna hade sitt tillhåll på stallbacken hela förmiddagen! Alla filmapparater och handspel låg näst intill orörda, hon höll den där fågeln sällskap mestadels av tiden.  Bara hon är nöjd så…? 🙄

Så idag kunde  ungen inte klaga över att vi inte hann med nåt, men det gjorde hon ändå. Vill barn nånsin gå ifrån Skansen? Stället är så förskräckligt stort, hinner man med allt på en dag överhuvudtaget? Lovade att fixa hundvakt nån dag, och då ska vi hänga på låset och vara där hela dagen!  Det blir som ett litet experiment, vi får se om hon kommer böna och be om att få åka hem! Troligtvis inte…

Ikväll hann vi med ett litet vallpass också. Sandra, Rikard och Celine  kom förbi en stund, ungarna plågade Rikard lekte medan Sandra och jag ägnade oss åt denna ack så svåra sport. Idag gick ingen av mina hundar speciellt bra, Dolph och jag fick inte till en enda delning. Han seglade omkring på alldeles för behörigt avstånd från fåren, och trots att jag skapade fina luckor var han på tok  för långt bort hela tiden för att hinna in! Dessutom tog han helt slut, det  kostar på att ligga därute och pendla. Sen kunde han inte höger idag av nån anledning. Känns bra att ha anmält oss till två IK1:or som går av stapeln inom kort. Ibland är man stor i korken!  

Majken ville välja varv själv, oftast blev det varvet som  jag inte ville. Jag hade också svårt att få ut henne den sista biten runt, hon sätter gärna fart och rusar där! Fick inte till det alls, dessutom lade hon sig gång efter annan i drivningen och jag fick kämpa med att hålla henne på fötter. Får nog backa ett par steg till nästa gång!

Tyckte vi var flitiga ändå, trots regnet! Man kanske ska skylla på det för att det gick dåligt? Fast  klagar inte ungarna borde inte vi göra det heller.  Men jag var väldigt blöt om fötterna!  Nya tag i morgon…

Vi ses!

Familjen Gustafsson 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: