Besök på Junibacken

Idag var det dags att hälsa på Pippi! Vi åkte in strax efter lunch, och det var helt tomt på vägarna, det var vi och en katt vi såg i diket, typ.  När vi började närma oss Djurgården förstod vi att alla befann sig där! Efter mycket tråcklingar hit och dit, blev vi av med bilen vid Grönan och tog en promenad längs vattnet tillbaka.

Inne på Junibacken var det full fart med barn och bakfulla vuxna. Alla ungar blir helt från vettet där inne, och det är verkligen en önskedröm om man är barn! Vi fick inte kliva på Sagotåget förrän vid halv fem, så vi hade några timmar att slå ihjäl. Och det blev aldrig långtråkigt, om man säger så!


I prinsesstavlan


Väntar på Sagotåget

Vi såg två teaterstunder, Sand i Samarkand och så Pippi förstås. Pippiföreställningen hamnade ganska långt ner i alfabetet måste jag säga. Det var osammanhängande och rörigt, det var tre personer som ryckte den där kappsäcken  emellan sig i 20 minuter.  Sen avslutades alltihop plötsligt med Pippi Långstrumpsången.  Dunder-Karlsson slamrade i och för sig med några kastruller inne i huset där emellan,  och till råga på allt spelades Blom av en tjej!


Pippi in person


Ensemblen med en lite väl feminin Blom…

Om man jämför med Kneippbyns Pippishow som var en riktigt rolig historia och som dessutom innehöll några allvarliga stunts, så kändes detta faktiskt lite lökigt. Men ungarna skrattade, och det är väl huvudsaken…

En glass och bullfika blev det, och restaurangen var det fin standard på. Jag fick till och med en laktosfri latte! En jättestor nybakad kanelbulle och en glass var slank ner också!

Sagotåget var verkligen fint gjort men lite läskigt. Det började trevligt med Madicken och Emil i Lönneberga, men sen var det Bröderna Lejonhjärta och Nangijala för hela slanten. Med elaka troll, jätteråttor och Katla naturligtvis. Vi delade vagn med ett par morföräldrar som hade en liten tvååring med sig, hon skrek skräckslaget hela tiden!  Leoni var jättemodig, hon tyckte faktiskt bara det var spännande. Jag med!


Ida i flaggstången


Katla. Skrämde alla barn!

Efter Sagotåget blev det lek i Villa Villekulla, vi stannade tills de stängde! Då hade vi varit där i fem timmar, men ungen var inte nöjd ändå. Vi stannade på vägen till bilen och åt middag på Isbrytarcaféet, och sen bar det av hemåt.


Lägger pepparkakspussel i Villa Villerkulla


Kollar in Pippis dass


På isbrytaren Erik

Hundarna har nog inte haft något emot att ligga ensamma idag, det var knappt de kom och mötte oss i dörren, så trötta har de varit efter helgens aktiviteter! De lär få sitt så de tiger i veckan som kommer, Leoni försvinner ju iväg i en vecka nu. Det brukar innebära mycket träning och många promenader!


Här som jordgubbe

 

Vi ses!

Familjen Gustafsson

Annonser

2 thoughts on “Besök på Junibacken

  1. Vilken mysig dag ni haft! Tänk om sådant där funnits när jag var liten… jag vet att Villa Villerkulla fanns på Gotland redan då men var rätt nyöppnat och inte alls speciellt spännande. Jag som ändå var Pippi-fan fann det inte alls speciellt kul. Allt var inte bättre förr!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: