Positiv förväntan

Igår deltog jag i en tävlingscirkel som klubben anordnat. Vi pratade bland annat om vad man gör för hyss för att ladda innan tävling, och det första jag tänkte på var hur pirrig och förväntansfull jag blir när jag packar och förbereder husvagnen! Detta är en syssla som säkert kunde gå ganska fort, men det blir inte lika roligt då.

Medan jag pysslar och packar tänker jag på kontaktfältsbeteenden och svischande bakombyten. Jag ser oss göra felfria framförbyten och rasslande inkallningar.  Försöka framkalla känslan när allting stämmer, sådär som det nästan aldrig gör men som man hela tiden drömmer om!

Jag har ju skickat efter lite småsaker jag nu har monterat/packat in. De saker som är kvar hoppas jag att farsan ska kunna hjälpa mig med i Örebro,  bland annat tänkte jag byta ut slangen till gasolen då jag inte riktigt vet hur gammal den är. Har också några snabbkopplingar till batteriet som ska bytas, så det känns som det är en uppgift för honom.  Gasol och el är han verkligen bra på! Och det känns som jag har en stor chans att lyckas schasa honom mot husvagnen med verktygen, den är ju liksom alldeles i närheten!

Husis uppställd i Yvonne och Thomas trädgård på Gotland

Nu till helgen är det alltså årets husvagnspremiär. Jag är till råga på allt barnledig, det känns både bra och dåligt. Bra är att det bara är jag som blir drabbad om nåt (läs värmen) inte funkar, och dåligt för att jag vet att Limpan alltid uppskattar att få bo i husvagnen!

Jag kommer också att få ha DVD:n för mig själv, jag ska för en gångs skull se en hel film! Jag funderar på att ta med mig Mamma Mia, men för att citera Simon så ”har jag lite svårt för filmer där någon helt omotiverat brister ut i sång!” Fast alla säger att den är värd att se, och nu har jag ju chansen att återigen få bli nån av Abborna.

När jag gick i mellanstadiet hade vi nämligen allvarlig tillverkning av mikrofoner bestående av hopprep, aluminiumfolie och tennisbollar. Vi plågade även våra klasskamrater med dålig playback på roliga timmen och det var alltid ABBA vi utsatte dom för. Vi hade också inbördeskrig (tänk Tamilska gerillan mot Röda Khmererna) med killarna som tyckte att Sweet var det ballaste bandet nånsin och ABBA var för mesiga småflickor som vi. Det enda jag inte kommer ihåg är vem jag brukade vara, vi får hoppas att det inte var Björn! Brrr…

Vi ses!

Familjen Gustafsson

Annonser

3 thoughts on “Positiv förväntan

  1. Ja vi har ju alla våra grejor och fixa med husvagnen är väl en bra positiv grej. Får du ju nåt gjort som annars skulle kunna var tråkigt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: